Bara slutet på början

• besvikelse & belastning

Bokstäverna har trillat av. Den kreativa saften har slutat att rinna. Strömmen går inte. I klartext: Jag har varken haft lust,fantasi eller ork att skriva ting. Det jag sysselsatt mig med på sistonde är b la att försöka kirra en stadig inkomst, bättra på min fysik, planera ,och att hänga med mina kamrater. Samtliga saker har gått utan någon större framgång, vilket jag kände inte vart värt att skriva ned.

Den här summering är inte heller värd att skriva ner, det är bara mitt bekräftelsebehov som är för stort.


One love!/Cavve

*Trumpetfanfar* Och dääär kickar vi igång 10-talet. Eller det är redan igångkickat, men nu har även mina texter om ingenting startar ett nytt decenium. Till skillnad från förra året tänker jag inte spekulera i vad som kommer hända iår. Risken är ett det blir en meh-känsla om inget man trodde skulle hända blir av, och det gillar juh ingen, minst av allt moi.

Vid klockslaget i förrgår befann jag mig i en bil (debut för det, hehuu) på vägen till partymetropolen Norra Björstorp, för lite uhn-tzz uhn-tzz, och andra funkiga saker tillsammans med Max & Herr Lindleaf. Kopiöst fnissig tillställning vart de, hur som haver. Om det beror på Rasmus nödraket/fyrverkeripjäs, terrängen eller andra mindre tillåtna saker våger jag inte gissa på.

Fredag [igår, ni som råkat fucka upp er tidsförfattning nu i vintertid] är en prima dag att röjja järnet på,släppa alla hämningar. Vi spelade Risk & Kranium ihop med Viktor, hans löver Louise och Fredrich. Tveklöst skoj, och tveklöst fullt ös medvetslös.

Min gissning inför iår är att nånting lär juh hända mig, eller hur?

/Cavve