På okänt djup

Vädret är kvaavt, och det finns inte ett spår av vind någonstans alls, inte ens en fläkt. En göttig sak med att det nu är så grisigt varm, är att jag åtminstonde kan flexa runt i mitt 30-tals linne (håhå, känner jag en modeblogg på G?).

Så mycket fiskeri blev det inte går. Inget alls faktiskt, vilket berodde på att den mest peppade på att fånga vattendjur med en pinne, blev sjuk. Så vi övriga 4 badade istället i stenbrottet, mitt ute i (as usual) ingenstans. Med blandat engagemang, jag låg nog emellan Fredrik-som-badar-helhjärtat-oavsett-väderlek, och Viktor-vettskrämd-för-okänt-vatten-och-kräftor. Premiärbad i år för mig dessutom, både i ett stenbrott och överhufvud taget, hehe.


Du-dun. Duu-dun.


Dom som önskar att dom fötts som späckhuggare

Och dom som ville vara albatrosser istället.


Den gode, den onde, och den som är rädd för okänt djup.


Och en på mig, där jag ser så hård ut som det bara går.

Ha en ljuvlig lördag!/ Cavve

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0