Bara slutet på början

Feast your eyes on vintern 09's sista inlägg. Yessire, inga mera dassiga februari rapporter (flashbacks räknas ej) från min sida. Vädergudarna ser ut att ha diggat den där zuccinin jag offrade förra helgen, i hopp om att få beskåda den varma, gula globen. För om man ids bege sig ut så kan man upptäcka att det numera är grönt utomhus. Snorgrönt med lite stänk av vita högar här och där,  men det är ingen större kris, temperaturen är över 5c, värmen kommer göra processen jävligt kort med snön. Cavve likes.

Igår vart jag & flowervalley i mitt gamla hood by teh sea; Baskemölla. Som jag skrev så är solen tillbaka, och för en fotograf är det efterblivenhet av 1:a graden att inte uttnyttja äkta ljus. Sugigt nog tog det en stund innan vi kunde komma överens åt vilket håll vi skulle dragsta, så när vi väl vart framme blev det en session av solnedgång-i-gränd-bilder istället. Helt okej. Dock lyckades jag inte knipa några bilder till nästa veckas utställning.

Jävla Gamereactor. Det är helt och hållet deras fel att jag ser ut att bli fattigare. Dom och deras förbannande hype. I klartext: Street Fighter. Har iofs inte kört fighting sen jag vart 13, men minns att det vart förbannat kewl och att dela ut rundsparkar och dödliga grepp. Att spelet dessutom blivit universiellt (?) prisat gör juh knappast saken bättre..När jag beger mig till Malmoe på tisdag får vi se, helt enkelt.

"Din kropp är ett tempel" är något som random pretton/självutnämnda hälsogurus kommer kläcka ur sig då och då, vare sig ni lyssnar eller inte. Min kropp är mer som lustiga huset. Ett ställe som man trivs bra i, adrenalinet flödar och man har inte en suck om vad som finns i nästa rum. Och logiken saknas helt, det finns inte ens nåt som försöker likna det.
Ett av dom största (om inte det största) bevisen är sömn. På vardagskvällarna sover jag circus 6-9 timmar, beroende på temperatur,väder och hur personlighetsbefriad programledaren på p3 är. Antalet  timmar spelar dock ingen, absolut ingen, som helst jävla roll, då jag varje gång vaknar lika utslagen som en böngrodd med storhetskomplex. Helt sinnes. Det är som att kroppen instinktivt vet vad det är för dag och kastar sömn-energin i en köttkvarn. Desto festligare blir det på fredag & lördag kvällar då minimalt med sömn krävs, jag vaknar ändå piggare än en hermelin på speed. Helt sinnes..och gansla charmigt om man tänker efter.

Fridens!/Cavve


P.S Ni som känner att mina inlägg är för korta borde bege sig till rockfoto.nu, snacka om mikroblogg.

Lovet..är slut. Sorgligt, för nu när vi är mitte uppe i universums sämsta årstid, behövs ledighet mer än någonsin. Lovet summeras med orden Sniper-fitta, färg undt malmö. Precis så vart mitt sportlov, ganska så krispigt.

Måndagar vill mig sjukligt illa. Dom gör sitt yttersta för att jag ska hata dom från botten av min själ. Vi hade säkert kunna bli bra vänner, i en alternativ verklighet möjligtvis, om det inte vore för det faktum att dom väljar att brutalt misshandla mig, fysikt, psykiskt och metaforiskt.
Idag, har i princip bara varit ett stort,bottenlöst fucking nedfall i besvikelse. Jag lyckades få till ännu ett krassligt matteresultat. Som vanligt är logiken bortrest när det gäller viktiga saker, då jag är prima på lektionerna och värdelös på prov. Varfööör? Jag bah undrar. Att jag ens orkar hålla upp en halv-artig likgiltighet (istället för att gå bärsärkargång på alla med ett järnrör) är ett mysterium av 4:e graden.

Utöver den vanliga stressen, är festivalstressen här. Den hets-glada känslan över att man inte kirrat biljetter än och att dom stenhårda bandsläppen trillar ner som bananer från mogna palmer. 2 stora släpp idag, Siestas första bra band, Placebo, och Does It Offend You, Yeah?, till Emmaboda. Stress!
Man borde tycka att med mer tid blir'e mer text, men tji fick ni!

Buena Vistas/ Cavve

Hysteriskt. Vaknade för 50 min sen, helt slutkörd. Som om jag hade blivit överkörd av en överviktig valross-koloni. Undrar egentligen varför, iomed att om igår vart en krogkväll hade jag ändå kunnat masa mig upp runt 12-snåret. Aja. Här kommer överblicken (så kan någon kanske förklara för mig?) :
 
Jag och Baron Bengtsson drog ner till Bränneriet för att klanka ner på Mucks tavlor & och väcka Viktor. Vart även diskus av mixerbord,färgen gul och om spotify egentligen är så fenomenalt bra som alla hypat upp det till. Jag är personligen inte av den preteniösa, ganska blanka åsikten. Dels för dom själlösa skivbolags-kräkhögarna plockat bort circus 1/3 del av det jag gillar p g a "restriktioner" a k a för att jävlas, och dels för att varje gång jag hör nån random Idol-deltagare göra reklam för sitt talangbefriade alster vill jag strypa mig själv långsamt med en samling tegelstenar.Därför.
Gamereactor chefdirektör Petter Hegevall skrev ett krispigt inlägg om det f ö här.

Sedan vart det Degehålan för 1 timme, dags för kråssmörjning med Pizza. Tyvärr ännu en besvikelse. dock inte lika hård som sist. Kanske ska hålla mig till mina fruktdekorerade pizzor, kebab was maybe never ment to be.
Därefter shanghaide vi Rasmuz & Jòhan för delta i den ädlaste och fuktigaste av alla lokaler byen har att bjuda på: Sauna i ett källarutrymme med ordlek. Euferin att vinna i ordstäv blir bara starkare när man håller på att svimma av ångan. Eller är'e kanske så seger känns? Vem vet.

Avslutningsvis till nåt jag sysslade med när jag gick i 8:an & 9:an, dock i kopiöst bättre sällskap den här gången, och framförallt, ännu sämre förlorare. Vi turnernade i Halo 2. Oui, c'est vrai. Rätt jävla länge dessutom. Jag antar att 4 timmar kan glida förbi så snabbt när man ena stunden är uppe i mördar-flow och skrattar åt andras förlust, och för att sekunden senare skrika med vrede och adrenalin:" Men va FAAAN!! Din jävla sniper-fitta Fredrik! Jag hoppas du dör i tågolycka!"
Kanske därför jag känner mig så mör, allt adrenalin är putsväck. En lördag helt i min smak.

Kisses/Cavve



P.S Jag tar inget som helst för eventuelle bilder på mig från igår där det ser ut som jag saknar en kromoson eller två.

Det här är ett...oj,fasen vad pinsamt. Glömde nyss vad statement heter på svenska. Men okej, fortsätter i halv-svengelsk takt, lev med de. Det här ett statement mot alla er datumfixerade kräk. Som dom flesta av er troligtvis insett så är'e den 13:e idag. Och det är på veckodagen som startar med ett F. Siffran 13+ dagar som startar med F= Ond bråd otur. Sanningshalten i det där är ungefär lika hög som halten krossade safirer i en random top-hat. Att just den här dagen skulle serveras med en extra skål otur är direkt efterblivet.
 Som dom jobbar på Pizzerian i Brösarp. Har för mig att jag skrev nåt om hur hutlöst låg kvalitén är där för kanske, sisådära 8 månader sen. INGET HAR ÄNDRATS! Att ens kalla det stället för pizzeria är ett hån mot Italiens matbidrag till da globe. Det är iofs vilken svenne-banan-pizzeria som helst, men Brösarp är tamigfasen ett hån mot dom, så m a o ännu värre. Nuff said.

I väntan på Wes Anderson diskografin ska bli klar, ska det klinkas på Ukuelen, kanske t o m skönsjungas lite. Nämnde jag att det är lov?/Calvino

Det började igårkväll, runt 7. Solen hade för länge lämnat mig. Dock dök ingen måne upp. Min teori är att det har nånting att göra med dom blytunga, grå cumulonimbus molnen . Fasen vad rätt jag kan ha ibland. Dom senaste 16 timmar har det varit vädrets motsvarighet till nån som mjällar offentligt. Snö. Snö som inte ser ut att ge upp och dra dit nånstans där den behövs, t ex Australien.Fan vet jag.
I motsats till igår kände jag att jag behövde förbruka lite energi. Det händer titt som tätt. Så jag drog med mig dom 2 fluffbollarna på 1 timmes löp/jogging/gå/pulsa-fram-genom-snö runda. Efter viss övertalning med löften om mutor & skönsång tog det fyr i dom. Jävlari. Vart länge sen jag sett något så litet röra så snabbt. Ni vet den Viasat-reklamen med National Geographic inslag? Den som visar random djur i exotisk miljö, som eskalerar i slutet med att späckhuggare/knölval/blåhavsmussla spräcker vattenytan och Sigur Rós' Hoppiholla spelas i bakgrunden? Så vart det. Fast med snö istället för vatten och 2 små pälsdjur istället för enorma kaskelotter (ironiskt nog lyssnade jag faktiskt på Hopipolla samtidigt som jag vart ute).
Annat nytt är jag sugen på att dra på Jesper R's krogshow i Malmoe.Aldrig vart på sådan innan, och med en man som Jeppan vid rodret kan det juh knappast bli en bättre krogshowsdebut.
Nu ska jag hälla i mig lite mer kaffe så jag vågar ringa SR-snubben i staden som nämndes här oven.
Tjaråå!/Cavve

Sådär. Med antihistamin i kroppen kan jag koncentrera mig som underhållare. Finns få ämnen som kickar igång kroppen lika utsökt. Det skulle vara heroin isåfall..
Andra krämpor att notera, förutom den inbyggda allergin från pandemonium, är övre delen av ryggen. Jag har på känn att det beror på risiga möbler. Det finns ingen botten på snikenheten i skolan..
Speaking of which, stackars Robin & hans klass blir den enda i sin skolas historia. Mysko det lär kännas för honom på graduation day. Känns nog värre för alla stackars 1:or och 2:or som måste byta klass & miljö, snacka om nerbyte.

På (den ovanligt flummiga) religonlektionen gick vi igenom meditation, som ganska snart övergick till ett seminarium om "flow". Flow. Fyndigt ord, en taskig översättning hade väl vart flyt. Allting som görs bra görs när man befinner sig i ett flow, vare sig man leder en överlevnads tävling i Siera Leone eller river ett murbruk med ett schjyst järnrör.
Vet inte om det jag gör har nåt flow egentligen. Svårt att ta reda på. Flow, för mig, låter som man är helt fokuserad och inne i det man pysslar med. Isåfall är det här knappast flowigt, eftersom jag smygspanar på Gamereactor, funderar på kommersialism, och försöker skriva på ett så snirkligt sätt att om någon skulle ha högläsning, skulle det inte bli för pinsamt för min del.
Men min karma skulle nog må kalas av lite flow och meditation..
Aco-medlet ser ut att fungera btw, ifall ni undrade.

Tjerlek/ CJ

Idag har varit väldigt intressant att vakna till. Å ena sidan vill jag vara allmänt tokglad och brista ut i random sång av Vive la Fête, för att himmelen är (så gott som) molnfri och ackompanjerad av solen, m a o första solljuset på över en månad!
Dessvärre finns det lika många andledningar att vara bitter; Min panna ser ut som ett jefla rödbetefält iomed att antiacnekrämmen tog slut, dom få molnen som faktiskt är parkerade på himlavalvet blockerar solen, och då jag inte kunnat knappra i mig mina zyrlex på snart 3 dagar, är jag lika utsatt för damm som en kondommasiken i Vatikanen. Hårt läge är'e.

Igår upptäckte jag hur mycket saker och ting gillar att upprepa sig/efterlikna varandra. Just det här fallet utspelar sig i bränneriet, Maximus hade en get-together á 20 pers,circus. Huvudämnet var det förbjudna, men hutlöst krispiga ämnet narkotika, närmare bestämt vad som är lagligt och inte. I ena ringhörnan hade vi Tom, random utflippad grabb vi träffade i fredas, och i den andra hörnan Andrés brud. Andrés själv befinner sig i mitten. Följande händer: Zebastian pillar ihop en cigarill av tobak & örter (spice var'e tydligen) , tänder, inhalerar och ser allmänt tillfreds ut. Anders frågar om inte han också kan få sig ett bloss. Visst får han det, och samtidigt som han tar emot kommer hans tjej in, och det verbala helvetet brakar loss.Jag satt mittemot, så jag hade ringside-tickets till det hela och kunde snappa upp meningar som : "Alkohol är för i helvete den 3:e farligaste drogen!", "Jag är förfan 18 så jag får juh dricka" och såklart klassikern  "Vad faen vill du med de egentligen, VA?!"
Personligen så har jag stött på den här onödigt, svart-vita åsikten om knark på andra ställen i den här biten av landet, samtliga från tjejer. Finns det nån speciell andledning till det, eller?

I väntan på att solen ska behaga dyka upp igen ska klippa naglarna, och ev skägget.
Adioz!/Cavve-man

Veckans första postering kommer rätt långt in på veckan, mer än halvvägs in t o m. Jag har behövt  lägga min uppmärksamhet på saker som PA slutdokumentation, matte (flamflyttad till imorrn, ångest) och givetis nystarten av Halv Åtta hos mig. Väldigt sevärt och lökigt med allas våran hårt älskade Helge Skoog.

PA-överlämningen gick smidigt: Läraren gillade vad hon beskådade, och så vidare. Måste dock få tummen ur analen så jag blir klar med dom andra ll sidorna också, dumdryyyygt är'e.
Drygt är också det faktum att jag inte tycks få någon som helst (giltig) sovmorgon den här veckan, iomed att hela fredagen, plus lite till, har reserverats för studiebesök i danmark, närmare bestämt Humlae(?)beck, Louisiana. Kan väl vara kul, men ser inte tjusningen i att mina extra timmars sömn ska spenderas i en buss med ett tjog snoriga, mediaelever. Nope, inte alls. Varför tar helgen så lång tid på sig, va?

P.S Marre har magnifika mustasch-skillz.

Februari har inte börjat så funky-fresh som jag hade hoppats. Hade en svag önskning om att jag skulle få vakna upp till varmt,orangeaktigt solsken, och kanske t o m lite plusgrader. Jag hade dock vissa tvivel när jag begav mig hem efter blues-passet, och det startade snöa. Vilket jag nu inser att det gör av och till fram tills nån gång i mars.

Nu till huvudämnet; Blues-kvällen.
Man kan säga att jag hade halvrätt. Ja, det förekom mycket nickningar från publiken (dom vart i osynch, men såg ut att njuta nontheless) och ja, majoriteten av mina lärare var på plats, vissa av dom på scenen t o m. Har en tes om att medialärarna är megatighta/har få vänner, men skit i det nu.
Samtidigt som jag hade liknande skamkänslor som barn får när deras föräldrar sjunger offentligt, hade jag också jävligt kul. Känns bra att få ha hjälpt till och utträtat någe. Lökigare än så kommer inte detta inlägget bli, promise.
Det som gör mig nervös är att ljuduthyrningsgubben vart förbannat nöjd med ljudmixen. Så nöjd att han ville ha våra mail för framtida jobb. Jobb är iofs ett välkommet inslag, men haken är det vart Chriz som stod för merparten av ljudmixen, jag flöt mest med, lixom..aja, med lite tur går det nog bra..eller?

När jag kom vart i desperat behov av att få sitta, och lyssna på nåt som hade en maffig basgång och absolut nada munspel.

Hejpåhre/Cavve